Bradåliga dagar, politik o livsfrågor

Tjo
Igår fick jag tentaresultat... klarade båda Signaler o system-tentorna. Jippii! Så glad va jag hela dagen, sken som en sol o va jättepositiv.

...tills darlingen började prata politik. Fan, jag orkar inte med det. Jobbigt att behöva välja nu när "framtiden är nära". Vi hade en lång diskussion om livet, valet, pengar och framtiden. Tror vi pratade i 3 timmar... typ från Gävle till Sthlm eller nått. Intressant att prata med sin "livspartner" men ledsamt att man hittar saker hos varandra som man kan bli besviken på.

Baby blev säkert sjukt besviken på mig när jag sa att jag nog skulle nöja mig nångång i livet (vi snackar pengar nu, för det är den vanliga måttstocken i människovärlden; i studentvärlden är måttstocken LADOK-poäng). Då kom det fram att den viktigaste egenskapen hos en flickvän är att hon är driven och hela tiden hittar nya mål... Jaha, det va ju nästa så att vi gjorde slut bara för jag sa så. För jag kan inte tänka så långt nu och jag har inte behovet av att vilja göra det heller. (80 000:- i månaden skulle jag le å va gla åt liksom). SÅ jag kände mig plötsligt inte älskad för den jag är... men det är väl också ett vanligt fenomen i den moderna världen. Sorgligt men sant.

Jag är nog den mest öppna personen jag känner :) Kanske låter sjukt att jag säger så om mig själv men jag dömer inte folk för åsikter, religion eller nationalitet. Jaha, e det en nyhet. "Gör inte jag heller säger de flesta, tänker även du". Men det är inte så lätt... Igår testade jag verkligen gränserna med min partner kan man säga. Tar ett exempel: Min partner ska rösta på ett parti och tycker jag ska rösta åt samma håll. Då påstod jag: vad händer om jag skulle rösta åt andra hållet och att jag kanske hade andra värderingar. "Kan man inte leva ihop ändå??" Svaret jag fick: "Det kan bli svårt". Jaha, då gjorde vi nästan slut igen... FAN, jag blev verkligen ledsen för det är säkert sant att man måste tycka lika för att vara ihop. Det är väl så det funkar i den moderna världen. Eller nått...

Klart det försvårar, men JAG är ju såpass öppen att jag inte skulle göra slut med nån för att den personen plötsligt börjar tro på en gud eller röstar på ett parti som jag inte röstar på. DET finns såklart gränser, men så länge man tycker någorlunda lika... Jag skulle inte acceptera en religiös fanatiker eller en nationalsocialist men man kan väl vara nära varandra trots att man inte tycker lika OM ALLT.
Äh.. jag vet inte. Detta e sjukt svårt... Är man ihop med en spegel av sig själv för att det är det bästa alternativet?

Sen började vi tjafsa om att det är så stort fokus på pengar.. jag har inga pengar o tjänar inga pengar inom närmasta 10 månaderna. Varför ska jag fokusera på att köpa en massa då?? Blir bara ledsen när jag inser att det blir allt viktigare att äga saker när jag med mina livserfarenheter vet att DET ALLRA VIKTIGASTE är att ha nån man älskar och att nån älskar en tillbaka. Självklart en pojkvän eller en partner MEN att ens familj finns där är minst lika viktigt.

Det är verkligen viktigt att ha mål i livet... som att skaffa en fet bil o en lägenhet men för mig är det inte viktigt just nu. Jag har inte ens mina nära o kära runt mig så jag blir inte lyckligare eller oensammare om jag köper mig nån slags lycka. Är dock lyckligare för att jag köpt en bil så jag kan ta mig snabbt o smidigt till de jag älskar mest men det är inte i överflöd att köpa en pryl eller två...

Vi kom slutligen fram till att vi älskar varandra och att vi passar himla bra ihop... Men det va en intressant diskussion att sätta oss lite på prov - vi e ju så perfekta att vi ännu inte har bråkat.

Aja... nu blev jag djup igen
Jag ska iaf gå o kolla på en lägenhet nu för jag måste nog flytta från min dyra lägenhet. Kanske blir jag lyckligare då...

Kramis